Inför New York Mets säsong 2021

Det är inte alltid lätt att vara ett Mets-fan som alltid upptäcker nya sätt att bli besvikna på varje år. En stor del i alla dessa besvikelser är Wilpon-familjen som styrt laget ofta i fel riktning men nu är de borta och istället kliver Steve Cohen in som ligans klart rikaste ägare redo att spendera som ett storlag i landets största stad. Är det nu det vänder?

(Du kan hitta länkar till övriga lag när de blir tillgängliga längst ned i artikeln via denna länk)

Det har såklart funnits andra lag som kan kvalificeras som dysfunktionella under perioder men ett lag som nästan alltid var konstant med i den gruppen är just Mets som på något sätt alltid lyckades överträffa sig själva när man inte trodde det kunde bli så mycket värre. På något sätt lyckades man hålla ihop det ibland tillräckligt för att ta sig till en World Series i alla fall 2015 men för det mesta har det varit svarta rubriker så fort Mets har varit inblandad både på och utanför planen.

Nya ägaren Steve Cohen kom in som en frisk fläkt och blev snabbt en publikfavorit innan säsongen ens började mycket på grund av att hans namn inte var Wilpon. Nu har Cohen själv kanske inte ett helt fläckfritt förflutet inom affärsvärlden där han gjort sig sin förmögenhet men för den som mest bryr sig om vad Mets gör på planen så känns detta såklart som en välsignelse. De första månaderna var något av en smekmånad men inte heller Cohen kunde undvika att hålla Mets från skandaler.

Drygt en månad efter att de anställde Jared Porter som GM uppdagades det att han tidigare uppträtt på ett fullständigt oacceptabelt vis gentemot en kvinnlig reporter som han bland annat skickat en bild på sitt könsorgan till utan samtycke, dagen efter hade Porter fått sparken. Liknande incidenter har sen dess uppdagats inom fler lag men hos Mets har det tydligen skett ett flertal gånger det senaste årtiondet där kvinnliga medarbetare utsätts för sexuella trakasserier. Allt kanske inte förändras över en natt och visst får man ge Mets ledning att de agerade snabbt och resolut denna gång vilket inte var fallet tidigare enligt rapporter som kommit ut den senaste tiden. Bland annat kallades deras förre manager för Mick Callaway för ”Dick-Pic-Mick” av vissa vilket visar att detta inte ens var en speciellt stor hemlighet att liknande beteende skedde utan större konsekvenser.

Plånboken har öppnats en hel del mer i vinter än tidigare inte minst efter man gav Francisco Lindor ett kontrakt värt $341 miljoner då de tradat till sig honom och Carlos Carrasco från Cleveland. De var kanske inte riktigt så aktiva på free agent-marknaden som väntat då många gärna hade sett någon av Realmuto eller Springer också men de gjorde något som många andra lag av någon anledning inte väljer att göra, de skapade en bättre bredd i truppen som kanske inte är lika häftigt som att värva allstars men ack så viktigt under en lång säsong som förhoppningsvis sträcker sig långt in i oktober.

Det finns också en hel del ekonomisk flexibilitet med tanke på att upp till $70 miljoner i löner försvinner efter denna säsong beroende på om man väljer att utnyttja diverse optioner på kontrakt eller inte. En del av de spelarna på de kontrakten är Stroman, Conforto och Syndergaard för att nämna några och det är såklart spelare som måste ersättas eller behållas men det finns i alla fall en del valmöjligheter hur man väljer att fortskrida med sitt lagbygge den närmaste framtiden.

Precis allt är inte löst på bara några månader sen ägarbytet men optimismen är större än på länge och allt annat än slutspel är en besvikelse i år även om de spelar i MLBs tuffaste division. Det är nu 35 år sen de vann en titel senast och de har bara varit i slutspel 6 gånger sen dess så det vore kanske på tiden att Mets börjar agera och prestera som ett storlag från landets största mediemarknad.

Säsongen 2020

26-34 – 4:a i NL East – 9 matcher bakom förstaplatsen

Under en säsong så underlig som 2020 kunde man bara tänka sig vad Mets skulle kunna erbjuda för intressant storyline. De svek inte på den punkten när deras GM gick ut med ett uttalande i början på säsongen där han sa att Yoenis Cespedes inte dök upp till arenan inför en match utan anledning och att de inte lyckats få tag kontakt med honom. Det lät nästan lite som om något illa kunde ha hänt honom (Mer illa än en fraktur i fotleden efter en brottningsmatch med ett vildsvin) men ganska snart klargjordes att de inte hade någon anledning att oroa sig för hans hälsa. Senare kom det fram att Cespedes via sin agent sagt att han valde att hoppa av säsongen helt enkelt. Ja så var den säsongen igång…

På planen kanske det främst var deras rotation som var den största bristen. deGrom var såklart lika bra som väntat och David Peterson hade en imponerande rookiesäsong men därefter var det inte bara dåligt, det var urkasst. Rick Porcello och Michael Wacha var två av nyförvärven som inte hade många rätt och Steven Matz var även han katastrofal under sina 6 starter. De blev under året av med Marcus Stroman som valde att stå över säsongen och Noah Syndergaard åkte på en TJ-operation. Just Syndergaard och Stroman är kanske inte hela ekvationen till varför Mets inte gick till slutspel men det är inte heller orimligt att de två kanske hade räckt för laget att nå det expanderade slutspelet då 3 vinster till hade kunnat ge en slutspelsplats.

På plussidan studsade Edwin Diaz tillbaka efter en hemsk första säsong i New York 2019 och Dom Smith fick sitt genombrott med en imponerande offensiv säsong. Lite bortglömt är kanske att laget var ett av ligans bästa offensiva lag med en wRC+ på 121, endast Dodgers på 122 var bättre i hela MLB. Pete Alonso hade stundtals lite tufft under sitt andra år i MLB men snyggade även han till siffrorna mot slutet av säsongen där egentligen bara 3 spelare slog ”dåligt”. Wilson Ramos, Amed Rosario och Todd Fraizer, 3 spelare som inte längre är kvar i laget.

2020 var kanske inte året man förväntat sig att de skulle vara som bäst men de hade en hel del positiva utvecklingar under året som såklart är nyttiga i framtiden men tillslut blev det en besvikelse där de inte kunde gå till slutspel när mer än hälften av lagen fick en biljett dit.

Profilen

Francisco Lindor

Inför Mets nystart krävdes en riktig smällkaramell för att signalera den nya eran av Mets-baseboll. Med MLBs numera överlägset rikaste ägare spekulerades friskt i hur många 100+ miljonerskontrakt som skulle ges till free agents men den stora värvningen kom istället via trade när Cleveland skickade Francisco Lindor till Mets med bara ett år kvar på kontraktet. Mets kom undan ganska lindrigt i traden där ett par yngre middle infielders i Andres Gimenez och Amed Rosario byttes mot Lindor och även Carlos Carrasco.

Då har man checkat av en superstjärna på listan men det räckte inte, en kontraktsförlängning var nästan också ett krav för att ”fullborda” prestigevärvningen och med opening day som deadline var det lite på håret innan en deal var på plats och Lindor kommer nu att tjäna $341 miljoner på 10 år. Inte för att Mets på något sätt saknade profiler innan Lindor då Jacob deGrom nog fortfarande är lagets största superstjärna men Lindor kan ses som ansiktet utåt som första prestigevärvningen för den satsning som Mets nu gör.

Sen Lindors debut 2015 leder han alla shortstops i WAR men är kanske ett litet steg bakom spelare som Corey Seager och Carlos Correa offensivt. Lindor är däremot ett enormt steg bättre än i stort sett alla shortstops defensivt, undantaget är Andrelton Simmons som är gudomlig i försvarsspelet men kan däremot inte slå speciellt bra. Ser man till hela paketet är Lindor MLBs bästa shortstop sen 2015 med en ganska klar ledning.

2020 var dock ett jobbigt år för Lindor som hade sin svagaste säsong i karriären vilket kan till viss del bortses med den korta säsongen. .258/.335/.415 gav en wRC+ på 102 vilket inte kommer vara bra nog när man tjänar $30+ miljoner per år förutom kanske mot den sista delen av kontraktet när han närmar sig 40. Starten på denna säsong har kanske inte heller varit bländande men ännu finns ingen anledning för oro då en spelare med Lindors kvaliteter inte bara försvinner över en natt. Det finns som sagt andra stora profiler här men just här och nu är ”Mr Smile” ansiktet utåt för Mets nya kapitel.

Prospect att ha koll på

Mark Vientos

Mets bästa prospects har ett par år kvar innan de är redo för sin debut men hoppar vi ned några platser hittar vi bland annat 21-årige Mark Vientos som har en minimal chans att få spela redan i år men 2022 är mer realistiskt. Vientos draftades i andra rundan 2017 som en shortstop men har byggt på kroppen så mycket att han fick flytta till 3B. Han har inga problem att göra kasten från 3B med sin armstyrka men har däremot inte jättebra fotarbete och räckvidd i sitt försvarsspel som gör att en framtida övergång till 1B kan bli ett faktum. Anses Vientos klara av positionen lär han nog vara under genomsnittet i sina egenskaper som försvarare på 3B men det som kommer göra att han blir en framgångsrik spelare i MLB är om hans råstyrka i svingen fortsätter att utvecklas lika bra som man hoppas.

Vientos slog riktigt bra i rookie-ball 2018 som gav en uppflyttning till A-ball där det blev lite väl tufft motstånd. Hans främsta framgångsfaktor är som sagt hans förmåga att krossa bollen och gör han det på den nivån som han stundtals visat i Mets farmsystem kommer han ha en plats i en lineup i många år framöver även om hans försvarsspel i bästa fall är mediokert. Vientos har visat de senaste åren att han kan slå bollen hårdare än nästan någon annan spelare i Mets farmsystem men måste se till att han får kontakt med bollen ofta nog för att slå ett helt gäng home runs då han inte lär ha en speciellt hög OBP.

Nyförvärv och förluster

Nya Spelare

Francisco Lindor (SS) – Carlos Carrasco (SP) – James McCann (C) – Trevor May (RP) – José Martinez (OF) – Aaron Loup (RP) – Albert Almora Jr. (OF) – Jonathan Villar (INF/OF) – Kevin Pillar (OF) – Jordan Yamamoto (SP/RP)

Tappade spelare

Brad Brach (RP) – Chasen Shreve (RP) – Jed Lowrie (INF) – Rick Porcello – Yoenis Cespedes (OF) – Michael Wacha (SP) – Jake Marisnick (OF) – Wilson Ramos (C) – Steven Matz (SP) – Amed Rosario (INF) – Andres Gimenez (INF)

Lagdelar

Infield

James McCanns första kapitel i MLB slutade med att laget som draftade honom 2011 i andra rundan släppte honom efter 2018 med ingen nämnvärd produktion, lite extra salt i såren är ju att Tigers som släppte honom då var en av ligans sämsta lag. Ett år senare kunde han titulera sig en all-star med sin klart bästa offensiva säsong men det räckte inte för hans White Sox som valde att värva in Yasmani Grandal förra vintern. McCann producerade trots minskad speltid även 2020 och såg även en klar förbättring i försvarsspelet. Allt detta ledde till ett $40 miljoners-kontrakt på 4 år med Mets i vinter där han för tredje gången ska försöka etablera sig som den primära catchern i sitt lag. McCann kanske inte är någon Realmuto men han var vinterns klart näst bästa tillgängliga spelare på positionen och bör åtminstone vara en stabil närvaro bakom hemplattan. Hans backup Tomas Nido är främst en defensiv ersättare som tidigare jobbat bland annat som Noah Syndergaards personliga catcher. Offensiven är dock nära att vara så dålig att det är svårt att ge honom speltid med en wRC+ på 47 i karriären.

Pete Alonso tog New York med storm under sin rookiesäsong 2019 men som så många andra rookies tog han ett steg tillbaka under sin andra säsong, eller gjorde han det? Under större delen av säsongen såg det trögt ut för Alonso som snyggade till sina siffror på säsongen med en riktigt bra sista vecka i september. Kanske hade det varit startskottet på en lång formtopp som hade tagit upp honom på samma nivå som 2019 under en full säsong? Helt säkert kommer vi inte att veta men vi vet däremot att Mets och Alonso har mer förväntningar att infria i år jämfört med fjolåret på 1B där diskussionen stundtals kretsade kring om Dom Smith kanske borde ta över för Alonso då han slog riktigt bra förra året.

Jeff McNeil lär spela  främst som 2B där han startat alla matcher såhär långt i år men han har även en del speltid som 3B, LF och RF under hans nu 4 år i ligan. En förväntad .300 hitter som sällan strikar ut och dessutom visade en förbättrad disciplin med strikezonen under den förkortade säsongen 2020. Något han dock saknade var styrka förra året då hans 4 home runs motsvarar ungefär 11 stycken över 162 matcher och man hoppas nog att han kan likt 2019 slår strax över 20. Skulle han inte det är det inte hela världen då hans OBP på närmare .380 i karriären är nog värdefullt det.

På SS kliver Francisco Lindor in som deras nya superstjärna och du kan läsa mer om honom ovan. Det tar oss till 3B som ser ut att främst få spelas av JD Davis inledningsvis. Det är just den defensiva frågan som är den stora frågeställningen för Davis som även fått spela i LF och har väl egentligen inte direkt imponerat i försvarsspelet såhär långt i karriären. Davis kanske inte är en total katastrof men är en i mängden Mets-spelare som inte har sina bästa egenskaper utan slagträet. Offensivt bör inte vara några problem och är den främsta anledningen att han spelar från start. Även Davis saknade en del styrka förra året men hade istället en enorm ökning i walks från 8,4% 2019 till 13,5% 2020. Vad vi bjuds på i år återstår att se men så länge han fortsätter att slå så kommer man kunna leva med att man får hålla andan ibland när bollen slås i hans riktning.

På bänken har vi bland annat flexible Luis Guillorme som kan hantera de flesta infield-positionerna. Guillorme har aldrig fått mer än 74 PA under en säsong sen debuten 2018 och snittar omkring 70 PA per säsong under hans tre första år. På de tre säsongerna har hans wRC+ ökat från år till år (52, 87 och 144) vilket såklart är en positiv utveckling men samtidigt på tok för lite speltid för att göra några större slutsatser kring. Förhoppningsvis kan Guillorme vara ett defensivt alternativ att sätta in samtidigt som han kan slå på en respektabel nivå. Även rutinerade nyförvärvet Jonathan Villar kan spela lite här och var samtidigt som han är bättre än många andra spelare från bänken när det gäller att slå. Villar var kanske inte årets häftigaste nyförvärv i New York men bidrar tillsammans med ett par andra nyförvärv med en betydligt förbättrad bredd i truppen. Ska också lägga till att Robinson Cano är avstängd hela året på grund av doping.

Outfield

I CF hittar vi Brandon Nimmo som jag tycker får lite väl mycket kritik som han nog inte förtjänar. Visst han kommer nog aldrig slå speciellt många home runs men sen hans debut 2016 är han 5:a i hela MLB i OBP. Före honom har vi 3 MVP-vinnare (Trout, Votto och Freeman) samt Juan Soto som har goda möjligheter att vinna en han också en vacker dag. Resterande namn på topp-10 listan innehåller ytterligare 3 MVP-vinnare (Harper, Yelich och Donaldson) samt Judge och Goldschmidt som båda slutat tvåa i den omröstningen tidigare. Nimmo är med andra ord i ganska gott sällskap även om han knappast kommer leda sitt lag i home runs i sin karriär.

Det är ganska ovanligt att en spelare som presterar bra i New York kan anses som underskattad men det är nog ändå Michael Conforto. Under säsongerna 2017-2020 är hans wRC+ 132 vilket är 14:e bäst i MLB bland outfielders så visst han tillhör kanske den absoluta eliten men är en riktigt bra spelare som Mets bör göra allt de kan för att förlänga. Confortos kontrakt går nämligen ut efter denna säsong och var av förklarliga skäl inte lika högt prioriterad i kontraktsförhandlingar som Lindor vilket gör att han nu spelar för free agency i vinter om de inte kommer överens innan dess. Jämförbara spelare har fått kontrakt värda omkring $100 miljoner vilket kan bli högre med en bra säsong i år då han faktiskt bara är 29 år lagom till nästa opening day. Conforto kanske inte är en superstjärna men man ska inte ta en spelare som honom för givet då i princip alla lag (utom möjligtvis Dodgers) mer än gärna hade haft honom på din roster.

I LF har vi Dominic Smith som har en del att bevisa i år. Hans två första säsonger i MLB är knappt nämnvärda men 2019 verkar det som något kanske tillslut klickade och 2020 var han en av ligans bästa hitters. Problemet är att han inte nådde ens 200 PA varken 2019 eller 2020 så det är svårt att säga hur bra Smith egentligen är, något vi lär får se i år då han ska vara ordinarie för första gången under en hel säsong. Om Smith är så bra som han visade förra säsongen så skulle Mets gynnas oerhört mycket om en DH infördes då han är en av ligans sämre försvarare. Han hör snarare hemma på 1B om han måste vara på planen men där är han blockad av Alonso. Fortsätter han att slå så kan man väl dock leva med en vandrande katastrof i vänsterhörnet men detta är ännu ett exempel på Mets ganska tveksamma försvarsspel bland sina ordinarie spelare.

Lite mer stabilt försvarsspel hittar vi på bänken med bland annat Albert Almora Jr. Mets-fans hade kanske hellre önskat Jackie Bradley Jr som också fanns tillgänglig men får som sagt nöja sig med Almora som dock inte slagit bra på några år. Kevin Pillar som också finns på bänken har själv bara en säsong med en wRC+ över 100 och det var under förra årets förkortade säsong. Även Pillar är ju desto bättre defensivt. Egentligen är försvarsspelet väldigt svagt på många positioner i laget med undantag för exempelvis SS med Lindor. Dock finns det lite kvalitetsförsvarare på bänken men hade kanske önskat lite mer spelare som behärskar både offensiv och defensiv samtidigt.

Rotation

Från 2014-2019 startade Jacob deGrom minst 22 matcher och har aldrig haft en ERA över 3,53, bara två gånger har det överstigit 3. Trots det brukar Mets finna nya nästan kreativa vägar att tappa matcher som han briljerar i. Utan tvekan är deGrom världens bästa pitcher just nu där han verkar bara bli bättre med åren och på något otroligt sätt ökar han sin hastighet varje år. Vanligtvis kastar pitchers som hårdast tidigt i karriären och får sen kämpa för att inte tappa för mycket med åren. När deGrom debuterade 2014 snittade han 94,5 MPH på sin fastball, 2020 snittade han som 32-åring 98,7 vilket är en enorm skillnad. Han har visat att han kan häva iväg bollar i 102 MPH vilket är nästan smått otroligt för en starter. Det är inte bara deGrom som gör att Mets rotation anses vara en av de bästa just nu men det är såklart det inte skadar heller, ingen kan mäta sig med deGroms storhet under de senaste åren sammanlagt.

Bakom hittar vi bland annat Marcus Stroman som kom över via trade 2019 där det blev lite blandade resultat på 11 starter, 2020 valde han dock att stå över spel helt och hållet. Stroman valde istället för att lämna i free agency att acceptera ett qualifying offer av Mets för 2021 och bygga upp sitt värde i hopp om ett större kontrakt kommande vinter. Stroman har ibland flörtat med ace-potential men har väl kanske aldrig riktigt nåt dit. Med det sagt hade han varit många lags #1 och kommer framförallt i början av säsongen att vara en nyckelfaktor medans ett par andra pitchers återhämtar sig från skador. deGrom är i en klass för sig själv och även Stroman tillhör en annan nivå jämfört med övriga starters bakom som just nu är friska och de måste prestera direkt för att Mets inte ska riskera att hamna efter i divisionen.

Mets värvning av Taijuan Walker kan bli en av vinterns lite mindre uppmärksammade affärer som kan bli riktigt bra. Det finns vissa skadebekymmer att ta hänsyn till då han kastade endast 14 innings sammanlagt 2018-19 men väl på planen är han en pitcher som platsar i varje rotation i ligan (Återigen kanske med undantag för Dodgers). Med en snittlön på strax under $8 miljoner innebär han ingen större risk för ett lag med Mets finansiella muskler och han är dessutom under kontrakt även nästa år. Inleder säsongen som #3 i Mets rotation vilket är helt okej men när Carrasco och Syndergaard kommer tillbaka är han nog deras #5 vilket är ruskigt bra.

Detta gör att David Peterson behöver imponera tidigt i år för att få regelbunden speltid när Carrasco och senare Syndergaard kommer tillbaka. Peterson imponerade en hel del som rookie förra året med en ERA på 3,44 men kringliggande statistik tyder på att över en längre period var det kanske inte hållbart att få så bra resultat. 7,25 K/9 kan man vara effektiv med men det blir nästan omöjligt med 4,35 BB/9 som han också hade förra året. De siffrorna har sett bättre ut i denna säsongsinledning men då har resultaten inte kommit istället med 2 dåliga och 1 bra start såhär långt i år. Peterson är nog en framtida #4 eller #5 i en rotation.

På Mets IL hittar vi just nu två potentiellt fantastiska pitchers som kommer tillbaka någon gång under året. Carlos Carrasco kommer troligtvis tillbaka först efter en sträckning och har kastat fler och fler innings i träningssammanhang. Carrasco drabbades 2019 av leukemi men var tillbaka i spel mot alla odds senare samma år. Bara att vara tillbaka på planen var en seger i sig men han följde sen upp det med att vara riktigt effektiv på 12 starter under 2020 med en ERA under 3, något han bara gjort en gång tidigare i karriären även om vi får komma ihåg att han i regel startar åtminstone dubbelt så många matcher under en vanlig säsong. Noah Syndergaard återhämtar sig efter en TJ-operation genomförd för strax över ett år sen och ska vara tillbaka i sommar för en sista uppvisning innan han når free agency. Syndergaards potential är nästan gränslös men skador har hindrat honom från att nå den absoluta toppen. Carrasco känns som den säkrare av de två när de återvänder men de är båda potentiellt sylvassa förstärkningar under säsongen som kan bidra till att Mets rotation blir bäst i MLB 2021.

Bullpen

Edwin Diaz borde vara en av ligans bästa closers och är det också… ibland. Han slog igenom med Mariners 2018 med smått otroliga 57 saves för att sen tradas till Mets där hans första år var en enda stor katastrof från början till slut. Kanske lite i bakgrunden var han dock tillbaka som en av ligans bättre closers 2020 även om det inte riktigt var lika dominant som 2018. Hans redan höga antal strikeouts har ökat något sen 2019 men han har också kämpat med lite för mycket walks samtidigt. När Diaz får saker och ting att stämma är han på absolut högsta nivå men har en tendens att göra det lite för spännande lite för ofta.

Skulle Diaz inte hålla för trycket i år har man garderat sig lite med värvningen av Trevor May som ansluter efter några bra år i Twins. Kanske inte en klockren closer men har lite saves sen tidigare och kan möjligtvis jobba i den rollen tillsammans med någon annan vid behov. Hans strikeouts är inte riktigt lika imponerande som Diaz sett till frekvens men han är istället desto mer immun mot walks, dock en tendens att tillåta lite för mycket home runs ibland. Aaron Loup är ett intressant nyförvärv via trade från Rays som kastade bra förra året och hade framgång i slutspelet innan de ställdes mot Dodgers. Rutinerade Jeurys Familia finns kvar som varit lite upp och ned de senaste säsongerna, gynnas kanske av att inte behöva vara deras closer längre utan kan jobba i inning 6-7 och kanske 8 ibland.

Förväntningar på säsongen 2021

Det är enorma förväntningar med denna nystart och det krävs nästan slutspel i år. Tyvärr för Mets del spelar de kanske i den tuffaste divisionen i år, nu har väl inget lag i NL East imponerat jättestort de första veckorna men det lär vara tufft hela vägen in i mål. Mets har en lite bättre bredd i laget men har fortfarande en del brister som skulle behöva åtgärdas. Deras rotation kan vara hur bra som helst i år men med alla brister i försvarsspelet finns en risk att det inte alltid hjälper.

Jag har tippat att Mets missar slutspelet och blir 3:a i divisionen för jag tycker inte det är ett tillräckligt komplett lagbygge ännu. Det finns såklart spelare med riktigt bra kvaliteter men de har också lite för mycket brister. Brandon Nimmo är som tidigare nämnt en väldigt bra slagman men kanske inte hör hemma i CF under optimala förhållanden. Dom Smith är det lite samma sak med men kanske inte ens borde finnas på planen när motståndarlagen slår. Bänkspelarna är i regel väldigt kompetenta försvarare men behövs en viktig hit i slutet av matcherna finns det inte jättemånga alternativ att välja på.

Jag tror Mets får bygga lite mer innan de på allvar hotar de bästa lagen även om de såklart har tillräckligt med talang här och nu för att ta sig till oktober om en och annan boll studsar rätt. Skulle exempelvis både Carrasco och Syndergaard vara så bra som de har varit tidigare när de kommer tillbaka skulle det vara ett enormt kliv mot slutspel men tycker framförallt Braves har en betydligt bättre roster i sin helhet och tror att Phillies är bättre än många väntat sig. Mets har absolut chansen att spela i oktober och har det som mål i år men det kommer vara en tuff väg dit.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.