Inför Oakland Athletics säsong 2021

Välkommen till Oakland där det nästan alltid finns grunden för ett riktigt bra lag men nästan aldrig får de där sista pusselbitarna på plats för att på allvar nå upp på de bästa lagens nivå. A’s är laget som nöjer sig med ”tillräckligt bra” vilket lite ironiskt nog inte är just tillräckligt bra för att gå hela vägen. A’s lär finnas med i år igen med ett bra record men frågan är om de gjort tillräckligt för att kunna ta sig någonstans i ett eventuellt slutspel?

(Du kan hitta länkar till övriga lag när de blir tillgängliga längst ned i artikeln via denna länk)

Ett lag som når 97 vinster under en säsong är såklart ett bra lag och A’s gjorde det både 2018 och 2019 vilket ledde till en andraplats i divisionen bakom Astros båda gångerna. Det är en vinstprocent på .599 och förra årets 36-24 ger en vinstprocent på .600. De har spelat på en jämn nivå om inte annat de senaste åren och en hög sådan ska tilläggas vilket gör det så frustrerande att de inte får bättre förutsättningar att bygga kring sin väldigt duktiga kärna av spelare.

Lagets ägare verkar vara allergisk mot att gå mer än någon miljon eller två över $100 miljoner i payroll trots att man spelar i en stor marknad med nästan 8 miljoner invånare i ”Bay Area”. De försöker ofta utmåla sig som ett lag som spelar i en liten håla som inte kan ge stöd nog för att försörja en payroll närmare genomsnittet i ligan. Visst kanske det finns fler Giants-supportrar i området nuförtiden men det är inte en speciellt övertygande bortförklaring att de är ett småstadslag. Dessutom har Oaklands representanter i både NBA och NFL lämnat för San Francisco och Las Vegas, A’s är det enda stora laget kvar i staden.

Billy Beane och gänget har väl gjort vad de kan de senaste 20 åren med sina förutsättningar och ska väl ha all heder för att de gång på gång lyckas sätta ihop ganska bra lag men med all talang som passerat genom staden de senaste åren blir man lite lätt irriterad även om man inte är en supporter. Alla borde önska att alla lag oavsett vilka man hejar på gör sitt bästa för att ställa upp med bästa möjliga lag men det är väldigt tydligt att vissa väljer att inte göra det där A’s är en av de största syndarna.

Men nog om tråkiga finansiella aspekter och lite mer fokus på de som ska få det gjort i år på planen. Mattorna på hörnen i A’s infield Chapman och Olson är ett klockrent exempel på spelare att bygga ett helt lag kring, de hann väl kanske inte riktigt komma igång på den korta säsongen förra året men nu i 27-års ålder ska de kanske vara på toppen av sina karriärer och har en chans över 162 matcher att bära ett lag ganska långt. Lovande AJ Puk och Jesus Luzardo kan förhoppningsvis få chansen att kasta en full säsong för första gången och visa om de är så bra som de förutspås. Trevor Rosenthal var en oväntad men välbehövlig förstärkning som closer när Liam Hendricks lämnade så helt gett upp har man inte gjort i A’s som säkert finns med i slutspelsjakten i slutet på året.

Det finns fortfarande en del intressant att följa i år även om det såklart kunde vara bättre. Slutspel är ett realistiskt mål men som så många gånger tidigare verkar det som det kanske är lite väl mycket som måste gå rätt för att de ska ta sig hela vägen. Likt A’s har Astros tagit ett steg bakåt i divisionen vilket öppnar för A’s lite mer men samtidigt har Angels blivit lite bättre och kan lägga sig i toppstriden i AL West.

Säsongen 2020

36-24 – Vinnare AL West – Utslaget i ALDS av Houston Astros (3-1 i matcher)

En dryg vecka in på säsongen gick A’s upp i ledningen i AL West och skulle hålla sig kvar där resten av säsongen. I slutändan skiljde det 7 matcher ned till Astros som tog andraplatsen med ett record under .500 men under det expanderade slutspelet skulle även de få spela i oktober. Mark Canha och rookie-catchern Sean Murphy stod för väldigt positiva prestationer där framförallt Murphy visat att han möjligtvis har en framtid som en av ligans bättre spelare på catcher-positionen. Bland pitchers var det främst Chris Bassitt som stod för en extra framstående prestation där han faktiskt fick Cy Young-röster.

På den mer negativa sidan fortsatte Khris Davis att misslyckas likt 2019, samme Davis vars jämnhet var något av ett fenomen med ett average på exakt .247 i fyra raka säsonger där han höll en riktigt hög nivå. Ett average som sjunkit till .217 de senaste två åren och som resultat skeppade man iväg honom via trade till Rangers i vinter. Även Frankie Montas i deras rotation hade en tung pandemi-säsong och lär vara revanschsugen i år.

Om det finns något positivt att ta med sig från slutspelet är det att de vann en slutspelsomgång för första gången sen 2006 när det slog ut en av de nya utmanarna White Sox med 2-1 i matcher. White Sox tog första matchen men sen var det just Bassitt som kastade 7 starka innings i match 2 som gav en tredje avgörande match. A’s closer Hendricks kastade inte mindre än 49 kast i match 2 för 5 outs och troddes väl vara utesluten för spel i avgörande matchen dagen efter. Match 3 var raka motsatsen för A’s pitchers mot Bassitts framträdande. Mike Fiers startade men fick komma ut efter endast 2 outs i andra inningen, hans totalt 5 outs var den högsta noteringen i den kategorin för A’s pitchers i match 3 och vem var det som stod där när det hela skulle avgöras i den nionde? Jo det var såklart Hendricks som tog bollen och tillät en single till James McCann innan han strikade ut tre i rad och skickade A’s till divisionsserien.

Där stötte man på Astros som nu var ett helt annat lag. A’s tog 7 av 10 i grundspelet men om Astros hade svårt att prestera i grundspelet var det raka motsatsen i slutspelet där de helt plötsligt slog som om de vore hall of famers hela bunten. Kanske lite av en överdrift men inte med mycket för de snittade över 8 runs per match i serien som vanns av Astros med 3-1 i matcher. Lite av en besvikelse ändå för A’s som äntligen fick chansen när Astros såg så sårbara ut under säsongen men de prickade formen rätt och ännu en gång blev det ett tidigt uttåg ur slutspelet för A’s.

Profilen

Matt Chapman

American Leagues motsvarighet till Nolan Arenado, de är fantastiska försvarsmässigt på 3B med flera gold gloves och de är inte så tokiga med slagträet heller. Likheterna slutar dock inte där. Arenado spelade som shortstop för El Torro high school och var ibland även pitcher, när han stod på kullen och kastade fick hans något yngre backup hoppa in som shortstop och det var ingen annan en Chapman själv. Oddsen att producera två av MLBs bästa försvarare i princip samtidigt är nog astronomiska och man borde nog vallfärda dit för att ta reda på hur i all världen de lyckades med det även om det inte är speciellt troligt att det upprepas igen.

Chapmans wRC+ på 117 är väl inte fy skam och inte så mycket lägre än hans karriärsnitt men det var främst för att han lyckades svinga iväg en gäng home runs (10) som de siffrorna såg okej ut. En höftskada satte stopp för spel i september men redan innan hade han stora problem. Chapmans walks halverades och strikeouts gick upp till astronomiska 35% att jämföra med 22% 2019. Av 203 spelare med 150 PA var Chapmans OBP på .276 på 189:e plats.

Inget att hurra för med andra ord när vi ser tillbaka på fjolåret och för A’s del behöver vi se betydligt bättre resultat i år. Det är bara 1 ½ månads speltid vi pratar om här så det mesta talar väl för att det bara var ett undantag under en kort period. A’s behöver Chapman i sin vanliga form, han är deras största stjärna just nu och nästan förväntas finnas med i MVP-diskussionerna. Det kanske är lite orättvist att lägga så stor press på honom men med tanke på att det inte finns så mycket bredd i truppen behöver deras stjärnor producera och göra det på en mycket hög nivå.

För den som gillar defensiva höjdpunkter är Chapman en av de bästa och vi får hålla tummarna att hans operation i höften har löst de problemen som störde honom både offensivt och defensivt för när Chapman är frisk och i form är han en av ligans mest underhållande spelare att titta på. A’s säsong står och faller inte med en enda spelare men det går inte att underskatta Chapmans betydelse för detta lag då han ska leda laget.

Prospect att ha koll på

A.J. Puk

Efter att ha flyttat upp ett antal prospects på sistone är det ganska tomt på prospects i vad som nu anses vara en av ligans sämsta farmsystem. Det finns i nuläget egentligen bara två namn som anses ha hög potential just nu och en av dom är Tyler Soderstrom som draftades ur high school i somras och är därmed långt ifrån MLB. Den andra är AJ Puk som trots att han förutspåddes ta en plats i A’s rotation redan 2018 fortfarande är ett prospect. En TJ-operation satte stopp för debuten 2018 men lyckades komma tillbaka i tid för att kasta ur deras bullpen i slutet av 2019 där det mestadels såg bra ut över 11 innings. Skador satte stopp återigen förra året då han inte spelade alls och opererades igen så sent som i september vilket i och för sig var ett mindre ingrepp.

Puk som kastar med vänsterhanden anses ha potentialen att vara i toppen av en rotation och har visat att han kan nå tresiffrigt tidigare i karriären. Det kanske inte är lika stor chans att han gör numera med alla skador, möjligtvis om han skulle sadla om till en reliever i så fall vilket det finns en viss risk för. Både hans fastball och slider är riktigt bra men han har haft en del problem att pricka strikezonen. Kan Puk bara bli lite mer pricksäker kan han bli hur bra som helst men han har inte visat det än och alla skador är ett orosmoment, Puk har sammanlagt kastat 194 innings de senaste 5 åren vilket är lika mycket en bra starter i MLB förväntas kasta på en säsong.

Talangen är för stor för att ge upp på ännu och han lär säkert få chansen att starta under året men frågan är hur länge om hans kontroll och skador inte blir bättre. Puk hade och kanske fortfarande har kvar potentialen att vara ett äkta ace i en rotation.

Nyförvärv och förluster

Nya Spelare

Mitch Moreland (1B) – Trevor Rosenthal (RP) – Sergio Romo (RP) – Jed Lowrie (INF) – Adam Kolarek (RP) – Elvis Andrus (SS)

Tappade spelare

Liam Hendricks (RP) – Marcus Semien (SS) – Jake Lamb (3B/1B) – Tommy LaStella (INF) – Robbie Grossman (OF) – Joakim Soria (RP) – Mike Minor (SP) – TJ McFarland (RP) – Kris Davis (DH)

Flera tunga namn som lämnar samtidigt som man inte riktigt lyckats ersätta fullt ut. Rosenthal är en bra lösning som closer efter Hendricks avfärd men A’s ser helt klart en nivå sämre ut jämfört med 2020.

Lagdelar

Infield

Sean Murphy har gått från klarhet till klarhet under sina två första säsonger men har inte mer än 140 PA under ett år på den högsta nivån. Fortsätter Murphy spela lika bra som han gjort såhär långt kan han bli en av ligans bästa catchers men det är nog ganska troligt att han lugnar ner sig något när han får spela under en hel säsong. Han lär få en hel del speltid för alternativen bakom har visserligen lite MLB-erfarenhet men har alla slagit fullständigt uruselt på MLB-nivå, hade gärna sett en lite äldre veteran plockas in här som backup. Austin Allen hade jobbet som backup inledningsvis förra året men plockades bort efter att ha nästan strikat ut vid 50% av försöken, han har dock visat att han kan slå rätt bra på minor league-nivå. Annars har Aramís García som tidigare spelat lite med Giants slagit riktigt bra i spring training och kanske kan vinna jobbet till en början.

A’s plockade in Mitch Moreland under vintern som för det mesta varit en effektiv hitter de senaste tre åren. Vanligtvis på 1B men ser ut att få ta över som DH när Davis är borta och så har man Matt Olson som är given där som kanske den bästa försvararen i ligan på positionen. Olson slog imponerande 14 home runs förra året men hans average slutade under .200 och hans OBP var lite under genomsnittet i ligan. Vi såg en stor ökning av strikeouts under 2020 men förhoppningsvis kan han hitta tillbaka till formen 2019 då han tillsammans med Chapman förväntas bära lagets offensiv.

En annan anledning till att mycket hänger på Chapman och Olson offensivt är att deras middle infield är väldigt svagt i den delen av spelet. Tony Kemp har aldrig varit en hitter och kommer kanske inte bli det heller, möjligtvis hittar han en roll som en utility-spelare. Med det sagt slog han rätt hyggligt förra året med många fler walks än vanligt. Kan Kemp slå i närheten av en genomsnittlig slagman är A’s nog nöjda.

Ett av årets tillskott Elvis Andrus kom lite oväntat via trade från Rangers och tar nu över SS efter att Marcus Semien lämnat. En rejäl nedgradering trots att Semien hade det svårt förra året där Andrus själv var bedrövlig även han där han var värd -0,3 WAR. En av Andrus största styrkor är kanske istället hans tillgänglighet. Sen debuten 2009 har han bortsett från förra årets förkortade säsong spelat i minst 145 matcher per år förutom 2018 där det ”endast” blev 97. Han får väl jobbet gjort i försvaret men är som sagt en stor nedgradering jämfört med de senaste åren i A’s.

Matt Chapman på 3B som du kan läsa mer om ovan är som sagt en av de som ska bära lagets lineup. Det finns möjligtvis en joker för A’s då de plockat tillbaka Jed Lowrie som hade ett par mycket framgångsrika år i laget 2017-18 som gav honom ett lukrativt 2-årskontrakt med Mets där han på grund av skador endast gick upp för att slå 9 gånger sammanlagt. Skulle väl vara lite typiskt Mets om han skulle komma tillbaka till A’s och börja producera igen.

Outfield

A’s outfield består av samma enhet som de senaste åren bortsett från Robbie Grossman som nu är borta. Ramon Laureano kanske flest kommer ihåg förra året för hans stormning av Astros dugout då deras hitting coach hånade honom när han gick till första bas. Annars kommer man väl ihåg de enorma kasten från CF och han visade förra året att han är en riktigt bra försvarsspelare som dessutom kan slå rätt bra emellanåt. Även om Laureano aldrig skulle komma tillbaka till samma form som 2019 (127 wRC+) finns det ändå hopp om att han kan slå på en hög nivå för sin position.

En annan spelare som imponerade stort 2019 var Mark Canha som lär få spela en del i LF men spelade lite matcher på samtliga outfield-positioner 2020. Det saknades en del styrka i svingen förra året men kompenserade med en väldigt hög walk% (15%) som höll hans OBP uppemot .400 för andra året i rad. Kanske inte den bästa försvararen men är flexibel i hans användningsområden och ser ut att kunna vara en produktiv hitter. Om de två förstnämnda är ett plus på planen ser det väl inte lika ljust ut i RF med Stephen Piscotty som inte producerat nämnvärt sen 2018 och hade han inte haft ett kontrakt som sträcker sig även över nästa år är det gränsfall om han hade fått starta eller ens blivit kvar på A’s roster.

Chad Pinder finns kvar i rollen som super utility-spelare men gick från att spela matcher på 7 positioner 2019 till att ”endast” spela på 4 positioner 2020 då han hölls borta från de lite tuffare platserna. Försvarsspelet är kanske inte alltid bländande men ger en hel del flexibilitet från bänken och kan slå ungefär som en genomsnittlig slagman. Ka’ai Tom kan eventuellt få lite speltid då han måste vara med på A’s 26-manna-roster som ett val i Rule 5 draften eller skickas tillbaka till Cleveland. Spring training statistik ska ju tas med en nypa salt men han har fullständigt krossat motståndarnas pitchers såhär långt och ser väl ut att ha en rätt bra chans att få åka med på bänken i alla fall i år.

Rotation

A’s rotation version 2021 har en oerhört stor uppsida om allt går rätt. Du kan läsa mer om Aj Puk ovan som ännu inte är garanterad en plats i lagets rotation men de hoppas nog att han kan kasta här i år. För Puk är det mycket möjligt att han om en vecka antingen är en starter, en reliever eller skickas ned till AAA.

Några andra namn vet vi tar en plats och då först och främst Chris Bassitt som var deras bästa starter 2020. Kändes lite som han kom från ingenstans men då ska vi komma ihåg att han startade 25 matcher 2019 med en ERA på 3,81 så helt från ingenstans kanske det inte var. Lite upp till bevis i år om han kan upprepa fjolåret över 30 starter vilket han gissningsvis nog inte gör, skulle han mot förmodan vara lika bra i år så är han bland ligans bättre pitchers. Bassitt kan säkert kasta bra i år men vi ska nog inte förvänta oss att han nu är ett ace helt plötsligt.

En pitcher man däremot hoppas ska bli ett ace är vänsterhänte Jesus Luzardo som efter att ha skadat sin arm på alla tänkbara sätt som prospect debuterade 2019 i A’s bullpen där han var dominant, mindre dominant var han förra året när han fick mestadels starta men det går kanske att förklara med den korta säsongen. I år är det dags för 23-åringen att ta ett stort kliv fram som förväntas av ett högt rankat prospect som Luzardo var.

Även Sean Manaea hade en dominant stint i slutet av 2019 för A’s på 5 starter men det var för han kom tillbaka från skada. Manaea fick en bedrövlig start på året förra året där han inte tog sig ur ens den femte inningen på hans 4 första starter, det gick betydligt bättre ju längre säsongen gick och vid ett tillfälle tillät han endast 1 run per match i fyra raka matcher. Ska förhoppningsvis vara en stabil pitcher med en viss uppsida för att kunna vara riktigt bra.

Frankie Montas var en av MLBs bästa pitchers första halvan 2019 då han snöpligt åkte dit i en dopningskontroll. Visst var 2020 en kort säsong men det ser ju inte så snyggt ut att komma tillbaka efter en sån avstängning och vara totalt urkass efteråt. Vi såg en kraftig ökning i antal walks och Montas gav upp alldeles för mycket home runs. 2021 tittar vi på Montas och undrar vilken typ av pitcher han kommer att vara? En allstar med Cy Young-aspirationer eller något närmare hans bedrövliga 2020?

Till sist har vi även kvar Mike Fiers i ekvationen som med en inflammation i höften ser ut att inleda säsongen på lagets IL. Sällan spektakulär förutom när han kastar no-hitters men brukar kunna äta en hel del innings med åtminstone skapliga resultat. Som sagt finns det en enormt hög högstanivå i A’s rotation men det finns en del frågetecken som måste rätas ut till utropstecken innan man helt kan tro på dom.

Bullpen

Liam Hendricks är kanske bästa closer i MLB just nu och är såklart inte lätt att ersätta. Värvningen av Trevor Rosenthal är dock en bra lösning även om han kanske inte är riktigt på samma nivå. Ganska oväntat att annars så snåla A’s lägger ut $11 miljoner på en bullpen-arm men det känns utan tvekan betydligt bättre med honom på plats. Efter en nästan historisk kollaps 2019 var Rosenthal bättre än någonsin förra året där han tradades till Padres från Royals och avslutade hösten med att kasta 10 i stort sett perfekta innings, 3 hits, 1 walk och 0 runs.

Jake Diekman finns kvar efter en nästan löjligt bra säsong förra året med en ERA på 0,42! samtidigt som han på något sätt hade 5 BB/9 vilket inte direkt låter hållbart i längden vilket vi får se i år. Även Lou Trivino förväntas kasta stabilt i år igen. Evigt unge 38-årige Sergio Romo är ny i A’s men inte i området då senast han spelade i Bay Area var med och vann 3 titlar med Giants. Han är väl långt ifrån den pitcher han en gång var och hans 86 MPH imponerar väl inte direkt men han tycks ändå hitta något sätt att hålla sig kvar i ligan på en acceptabel nivå.

Förväntningar på säsongen 2021

A’s lär ha slutspel som mål och det är väl fullt möjligt trots att de tog ett steg tillbaka i år att de kan vinna divisionen då Astros fortsatt ser sårbara ut. Kvaliteten finns men det är ruskigt tunt bakom alla starters. Vad som skiljer de absolut bästa lagen mot de lag som ”endast är bra” är att de bästa lagen i regel har flera bra alternativ på bänken eller i deras farmsystem. A’s bänk är i bästa fall väldigt suspekt och i farmsystemet finns i princip en riktigt bra spelare som troligtvis inte är redo på en 3-4 år.

När det inte finns talang att hitta i ens farmsystem måste man istället spendera på free agent-marknaden vilket inte direkt är A’s stil. Många i truppen är under kontroll i flera år till men det känns ganska sårbart i nuläget för detta A’s som nog inte kan räkna med så jättemycket förstärkningar under rådande omständigheter de närmaste åren. Dock brukar de kunna producera fram någon okänd spelare till en ganska hög nivå så det finns väl lite hopp den vägen men är ett ganska osäkert kort att satsa på om man vill fortsätta vara relevanta. Mycket kommer i år att hänga på hur A’s rotation hanterar säsongen och är de på sin högstanivå så skulle de kunna bli riktigt farliga som lite underdogs. Allt annat än en slutspelsplats borde ses som en besvikelse för A’s-fans och frågan är hur långt laget måste gå i oktober för att man ska kunna vara nöjda med säsongen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.